M började jobba hos mig för tre veckor sedan. En lugn fin kille. Den senaste veckan har det dock börjat försvinna oroväckande mycket produkter när han jobbar, som han ofta märkt väldigt sent, om han märkt det överhuvudtaget. Då det ytterst sällan försvinner något alls kändes det inte helt bra och när jag pratade med honom var han lite halvstressad och snurrig.
I förmiddags hade det försvunnit ytterligare produkter under hans pass och nu kväll fick vi äntligen igång kamerorna, som inte fungerat det senaste, men som fortfarande hade kvar inspelat material från tidigare dagar.
Imorse kommer det in ett gäng Italienare för att äta frukost. När M går iväg för att hämta något roffar de åt sig en mängd choklad och andra prylar och trycker ner i fickorna. Tre äldre, välklädda italienska män. Jag sitter och gapar. Andas ut att det inte var M, som jag tycker om, som hade tagit något, men så fruktansvärt vansinnig på de tre Italienska kötthuvudena. Vi kollar på filmerna från de andra dagarna när saker försvunnit och samma stövlar är framme även då med sina tjuvfingrar.
Vansinnig rusar jag ut, får fram vart de har bott i La Paz, får tag i passagerarlistorna, letar igenom namnen och matchar med Facebook och till slut hittar jag idioterna. Skriver ett riktigt jävligt meddelande och läser högt och nöjd för Ricardo innan jag ska skicka iväg det.
Ricardo “Nej nej nej, tagga ner lite. Andas”.
Han har väl rätt, det var lite väl vansinnigt och hotfullt. Han hjälper mig att skriva lugnt, men tungt. Om vikten att repektera, vara ett gott fördöme, följder, konsekvenser och det vansinniga och sjuka att själa från människor i fattiga länder.
Jag är så glad att jag aldrig hann säga eller beskylla M för något. Samtidigt är det han som är ansvarig under sitt pass. Så hade vi aldrig sett att någon annan var skyldig så är det högst troligt att M hade fått stå för de hundralappar som Italienarna stal. Lite för dom, massor för en ung kille här i La Paz.
Jag känner igen att jag blir så arg så jag skakar när jag skriver. Inte just att jag blev av med massa prylar utan för följderna det hade kunnat få, för M.
