Att leva och driva företag i Bolivia kräver en ordentlig dos tålamod. Något som jag inte hade när jag kom hit men som jag numera har massor av, nästan jämt. Häromdagen stod jag och skröt om mitt goda tålamod, sen dess har det börjat gå utför, tyvärr.
Irritationen började egentligen tidigare i veckan men igår började jag balla ur på riktigt. Jag var inne i en inredningsbutik, typ svenska Chili (har den gått i konkurs?!), för att köpa en väggklocka och en ljuslykta. När jag hade valt produkter var jag tvungen att hitta en sprinpojk för att visa vad jag ville ha. Han i sin tur letade koder för produkterna, skrev ner på en papperslapp och la sedan i en liten burk för att någon annan skulle hämta lappen. Problemet var bara att alla drack te. De satt framför mig i kassan på en lång rad och smaskade kex. Efter femton minuter frågade jag var mina grejer var och då kom tedrickarna på att de faktiskt jobbade. En kille gick till lagret och letade reda på de två produkterna. Sedan gick han till en annan person med papperslappen som skrev ut ett kvitto. Kvittot fick jag ta till kassan, betalade och fick en stämpel att jag betalat för att gå till nästa kassa och hämta ut de två produkterna som en kärring försökte trycka ner i för små lådor. 45 min och jag var enda kunden. Vilket jävla skämt. Jag tappade humöret helt, skällde, väste och fräste fula ord och var minst sagt otrevlig. Ovanligt.
Idag skulle jag till Tigo (typ Telia) för att betala min skyhöga telefonräkning. Jag har varit utan internet flera gånger under varje månad och varje gång som jag har ringt har de informerat mig om att jag har förbrukat mitt internet (som nästan skulle vara obegränsat) och jag har behövt betala mer för att få mer internet. Men efter att jag varit där ett flertal gånger kom de tillslut på att något var fel med telefonen och att jag hade haft internet hela tiden. Förra månaden var jag helt utan internet (hann aldrig lämna in telefonen på fix) men ändå var min internetförbrukning och fakturan högre än någonsin. Flipp nummer två. Mer fula ord och extremt otrevligt sätt från min sida.
När den där jäkla hemtelefonen ringde för tredje gången ikväll och väckte både Alicia och Amaya var måttet rågat (eller hur man säger). Jag slet i sär telefonen, kastade batterierna och satte mig och åt en macka. Rico fick somna om båda tjejerna, men såklart var det jag en stund senare som behövde telefonen och självklart hittade jag inte båda batterierna som jag slängt bort. Sjukt trött på mig själv och alla konstigheter här i landet. Nu ska jag sova och hoppas på bad imorgon. En lugn bra plats, oftast.
En god hamburgare åt jag idag iallafall.
