Jag har gjort hemmagjord glass idag och igår. Helt ok men just nu mår jag superilla och så fort jag tänker på min oreoglass och min snickersglass vill jag kräkas, på riktigt!
Igår blev jag boliviansk medborgare. Det tog exakt ett år och tio dagar. Smidigare med medborgatskapet istället för att söka nytt visum varje år. Det är alltid dyrt och superkrångligt att gå till migtationskontoret. Värsta platsen och jag blir alltid sur när jag går in där och jag känner mig sur tills jag kommit hem och duschat. Småäckligt därinne. Kokhett och starka lukter av människor som svettas och äter massa grejer. Och ofta kan ett litet ärende ta flera timmar därinne i röran.
Även om mitt medbargarskap har tagit helt galet lång tid så har väl inte jag varit den mest lättsamma personen i ansökningsprocessen. Jag har vägrat det ena och det andra, tex att göra ett historieprov om Bolivia eller att sjunga den bolivianska nationalsången inför en jury. Aldrig! Och inte sällan har jag vägrat gå dit. Min stackars advokat har sprungit fram och tillbaka och försökt hitta lösningar och skyllt på graviditet och hormoner (vilket också har varit korrekt) men så igår fick jag äntligen mitt medborgarskap. Fint att tillhöra samma land som mina tjejer även om det vi få tillfällen kommer gynna mig att visa det bolivianska medborgarskapet framför det svenska.
Usch och fy, ska aldrig mer äta glass. Iallafall inte på ett bra tag!
Innan glassen åkt in i frysen!
