I Bolivia lämnar man sina barn på förskolan några timmar varje dag. Ofta till klockan 13. På eftermiddagarna får man lösa barnpassning på annat sätt.
Hela förra året hade vi Dani här på eftermiddagarna. En tjej från Amayas förskola. Himla bra men i år kunde hon inte fortsätta hos oss. Efter ha letat lite insåg vi att jag och Rico fick börja turas om att vara hemma på eftermiddagarna med tjejerna. Lät som en bra plan men blev megarörigt med möten, telefoner som ringde konstant, arbete som aldrig blev gjort och andra klagomål. Lite som om man småjobbade hela tiden utan att bli klar med något.
Idag börjadr vår nya eftermiddagstjej, Gelcy, också från Amayas förskola. Himla go och både Amaya och Alicia var superuppspelta och somnade så fort hon gick hem. Känns som ett nödvändigt beslut för att hinna med allt. Då jobb och hem är nära kan jag ändå hänga hemma med tjejerna när allt är lugnt.
Eftersom båda somnade supertidigt har jag långkväll. Kollar på nyheterna om kommande knasval i landet. Berättar mer en annan dag.
Hej så länge!
Hej! Jättekul att läsa din blogg, har följt dig nu ett tag så jag ville göra mig hörd! 😉 Jag har själv bott i Colombia och det är alltid lika kul att höra om livet där borta i Sydamerika! En kram från kalla Sverige <3
Hej vad kul att du laser!