Amayas svensk-bolivianska kompis V fyllde 2 år i lördags och vi var där på kalas. Vs pappa, som egentligen är alldeles för svensk för att bo i Bolivia, hade ordnat med en relativt svensk tillställning (såklart tillsammans med sin bolivianska fru).
En lugn trevlig trädgårdsfest utan musik, clowner och hysteri. Inget godis, jelly eller cocacola. Inga kalaspåsar fyllda med godis och leksaker. Men god tårta, korv med bröd och färska fruktjuicer i trädgården under ett parasoll. Alldeles lagom.
I Bolivia så ger man barn alldeles för mycket sötsaker och jag håller med att det inte är bra. Jag försöker ge Amaya så lite som möjligt, men jag tar inte heller alla sockerfighter hela tiden. Det gör däremot Vs pappa. På dagis, hemma, ute på gatan, överallt. Jag känner mig lite dålig som inte går in med samma stenhårda attityd mot socker men jag orkar ärligt talat inte. Tack och lov gillar Amaya inte speciellt mycket sötsaker men visst blir det glass och fika på helgerna och när någon fyller år på dagis blir det alltid en skål jelly innan tårtan.
Tror knappt att det går att köpa jelly i Sverige. Är ju som Vs pappa säger onyttigt och fyllt med skit och det är ju faktiskt ganska äckligt, men alla barn verkligen älskar den där dallriga, färglada, söta sockerklumpen.
